När avloppsledningar börjar läcka i en fastighet med tio lägenheter brukar styrelsen räkna på schakt, ny mark och rivning av altaner. Det är sällan någon nämner att röret kan repareras från insidan, och att jobbet kan vara klart på två dagar i stället för två veckor.
Relining har funnits i Sverige sedan 1990-talet, men metoden är fortfarande okänd för de flesta fastighetsägare. Här är fem saker som inte står i broschyrerna.
Slangen blir hårdare än originalet
Den strumpa av glasfiberväv som dras in i röret är mjuk när den läggs på plats. Men när den mättas med epoxi eller polyester och sedan härdar med ånga eller UV-ljus blir materialet styvare än det gamla lerrör som den ska förstärka.
Draghållfastheten i ett härdat reliningmaterial ligger ofta över 40 MPa, vilket är mer än vad de flesta betongkonstruktioner klarar i dragprovning. Det betyder att ett rör som har sprickor eller rötter inte längre behöver bära vattnets tyngd. Strumpan tar över hela funktionen.
I Stockholm och Uppsala, där mycket av ledningsnätet lades under 1940- och 50-talen, innebär det att rör som borde ha bytts för tjugo år sedan kan få ytterligare femtio år med en enda insats.
Dimensionen krymper, men flödet kan ändå öka
När ett nytt lager läggs mot insidan av ett rör minskar den fria passagen med några millimeter. Det låter som ett problem, men i praktiken händer ofta motsatsen.
Ett lerrör som har stått i sextio år är inte längre slätt. Ytan är full av kalkinlagringar, rost från fogar eller rötter som har trängt in genom sprickor. Allt det gör att vattnet bromsas.
En nylackad yta av epoxi är däremot nästan friktionsfri. Resultatet blir att ett rör med åtta procent mindre diameter kan leda mer vatten per sekund än originalet, bara för att strömningen inte längre störs.
Metoden fungerar även i horisontella böjar
Många tror att relining bara går att använda i raka sträckor eller långa vertikala fall. Men moderna strumpor klarar böjar ner till 45 graders vinkel utan problem, och med speciella varianter går det att följa ledningar genom flera krökar i samma drag.
Det som avgör är hur styv strumpan är före härdning, hur stor diameter den har i förhållande till röret och hur lång sträckan är. En erfaren utförare kan dra en åtta meters strumpa genom tre nittiograduböjar om dimensionerna stämmer.
I innerstaden, där rörledningar ofta svänger runt källarväggar och under innergårdar, är det här avgörande. Alternativet hade varit att öppna gården, riva marken och byta hela sträckan. Med relining kan man nå samma resultat från en enda inspektionspunkt.
Livet i själva strumpan börjar veckor innan den kommer till fastigheten
Glasfiberväven tillverkas oftast i Tyskland eller Nederländerna och skickas i rullar till svenska verkstäder. Där klipps den till rätt längd, sys ihop i änden om det behövs och förbereds för impregnering.
Epoxin blandas först på plats, samma dag som jobbet ska utföras. Men hela logistiken runt materialet kräver planering. En strumpa kan inte ligga färdigimpregnerad i mer än några timmar innan den börjar härda.
Det innebär att en relining i Stockholm som ska starta klockan åtta på morgonen ofta föregås av ett nattskift där materialet förbereds, packas och transporteras till rätt plats i kyld miljö.
Kontroll sker både före och efter, men metoden skiljer sig
Innan relining påbörjas körs alltid en kamera genom ledningen. Det är inte bara för att lokalisera skadorna, utan också för att mäta exakt var de sitter, hur stora de är och om det finns hinder som rötter eller kollapsade partier.
Efter att strumpan har härdat ochkapats vid anslutningarna körs kameran igen. Men den här gången letar man efter andra saker: luftfickor under strumpan, veck i materialet eller partier där härdningen inte har gått igenom ordentligt.
De flesta fastighetsägare får båda filmerna dokumenterade. Det är ett krav i många offentliga upphandlingar, och det har blivit standard även i bostadsrättsföreningar.
| Kontrollpunkt | Före relining | Efter relining |
|---|---|---|
| Kamerainspektion | Sprickor, rötter, lutning | Ythäftning, luftfickor, anslutningar |
| Mätning | Skadans läge och omfattning | Invändig diameter, släthet |
| Dokumentation | Film, foto, rapport | Film, täthetsprov, protokoll |
Härdningsmetoden styr hur lång tid det tar
Det finns två vanliga sätt att härda en strumpa: med het ånga eller med UV-ljus. Ånghärdning tar ofta fyra till sex timmar, medan UV kan vara klart på en timme om förhållandena är rätt.
Ångmetoden kräver en generator och slang som kan tåla högt tryck. Värmen sprids jämnt genom hela röret, vilket gör att även tjocka strumpor härdar ordentligt. Men det tar tid, och röret måste vara tomt och avstängt under hela processen.
UV-härdning går snabbt, men förutsätter att ljuset når hela ytan. I rör med många böjar eller i dimensioner över 200 millimeter kan det bli svårt att garantera att varje del får tillräcklig exponering.
I praktiken väljer många utförare metod efter platsens förutsättningar. I ett trång garage under en fastighet i Vasastan kan UV vara enda alternativet. I en öppen källare med god plats passar ånghärdning bättre.
Rötter kan vara ett större problem än sprickorna
När ett gammalt lerrör börjar läcka brukar det synas som fukt i marken eller lukt i källaren. Men orsaken är sällan bara sprickan. Oftast har rötter från träd i närheten trängt in genom skadan och vuxit sig tjocka inuti röret.
Innan relining kan utföras måste rötterna kapas. Det görs oftast med en roterande fräs som dras genom ledningen på samma sätt som vid rensning. Men det räcker inte alltid med en gång. Är rötternas grepp för starkt kan det krävas flera omgångar.
Problemet är särskilt vanligt i villaområden som anlades på 1950-talet, där rönnträd och björkar planterades nära ledningarna. I Uppsala, där mycket av bebyggelsen ligger på lerjord med grunt grundvatten, söker sig rötterna aktivt till läckande avloppsledningar.
Priset kan variera med hundratusen beroende på vem som anlitas
En relining av en tio meters avloppsledning kan kosta allt från 30 000 till 120 000 kronor. Skillnaden beror sällan på materialet, utan på hur arbetet är organiserat.
En entreprenör som har egen härdningsutrustning, utbildad personal och tillgång till reservdelar kan påbörja jobbet samma vecka och vara klar på två dagar. En underleverantör som hyr in utrustning och köper strumpor per gång har högre kostnader och längre ledtider.
Det som gör skillnad är erfarenhet. En utförare som har gjort tvåhundra relingjobb vet hur lång tid varje steg tar, vilka problem som kan dyka upp och hur de ska lösas. Det syns i både pris och resultat.
Garantin säger ofta mer än offerten
De flesta företag som erbjuder relining ger tio till tjugo års garanti på arbetet. Men det som står i garantitexten varierar kraftigt.
Vissa garantier täcker bara materialet, inte arbetet. Andra gäller bara om fastighetsägaren låter samma företag utföra alla framtida inspektioner. En del är försäkringsstödda, vilket innebär att ett oberoende bolag betalar om något går fel.
Det är värt att läsa villkoren innan avtalet skrivs. En garanti som ser generös ut kan i praktiken vara värdelös om den kräver årliga besiktningar till fasta kostnader eller utesluter skador som uppstår till följd av ”normal användning”.
Metoden är inte ny, men den blir bättre varje år
Relining introducerades i Europa i slutet av 1980-talet och har använts i Sverige sedan mitten av 90-talet. Men materialen har utvecklats kraftigt under de senaste tio åren.
Moderna epoximattor härdar snabbare, tål högre tryck och klarar större temperaturskillnader än de tidiga varianterna. UV-lamporna har blivit starkare och mer mobila, vilket gör att metoden nu kan användas i miljöer där det tidigare var omöjligt.
Samtidigt har branschen mognat. Det finns numera branschregler, certifieringssystem och kontrollrutiner som gör att kvaliteten är mer förutsägbar. För tio år sedan kunde vem som helst köpa en strumpa och kalla sig relingföretag. I dag krävs auktorisation för att få utföra arbeten i offentliga fastigheter.
Det går att kombinera med andra åtgärder
Relining behöver inte vara en fristående lösning. I många fall kombineras metoden med byte av anslutningsledningar, renovering av brunnar eller utbyte av ventiler.
I en bostadsrättsförening kan det till exempel vara vettigt att samtidigt åtgärda stamledningar och golvbrunnar, så att hela avloppssystemet får samma livslängd. Då slipper man riva upp badrummen igen om fem år.
I offentliga fastigheter är det vanligt att relining ingår i en större ombyggnad där även el, värme och ventilation ses över. Det ger bättre samordning och lägre totalkostnad.
När det inte fungerar
Relining är inte alltid rätt lösning. Om röret har kollapsat helt, om det saknas inspektionspunkter eller om lutningen är så dålig att vatten står stilla går metoden inte att använda.
Vissa material klarar inte heller att relingas. Gjutjärnsledningar med kraftig rostangrepp kan vara så sköra att de spricker när strumpan expanderar. Asbestcementrör kräver särskilda försiktighetsåtgärder och tillstånd.
I de fallen är traditionellt schakt enda alternativet. Men antalet sådana fall minskar. I takt med att materialen blir mjukare och teknikerna mer erfarna kan allt fler ledningar räddas.





