Klockan är strax efter sju en tisdagskväll. Styrelsen i ett litet mjukvarubolag i Västerås sitter runt ett köksbord med var sin kopp kaffe som ingen dricker. Kassan räcker till februari. En affärsängel har sagt att hon kan gå in med pengar, men bara om hon får en egen post nya aktier till ett pris hon själv har varit med och satt.
Två av de tre grundarna vill tacka ja direkt. Den tredje äger minst och har lagt flest kvällar på bolaget. Hon säger ingenting på en lång stund. Sedan ställer hon den fråga som egentligen är hela saken: får inte vi som redan äger teckna först?
Svaret är ja, i utgångsläget. Men det utgångsläget går att lämna, och det är där många konflikter i små bolag börjar.
Varför ska de som redan äger gå före?
Svaret på hennes fråga finns i aktiebolagslagen, och det vilar på en enkel tanke. Den som äger en tiondel av bolaget ska kunna fortsätta äga en tiondel när nya pengar kommer in, förutsatt att hon är beredd att betala för sin andel. Därför är huvudregeln att befintliga aktieägare har företrädesrätt till nya aktier i proportion till hur många de redan har.
Det låter tekniskt, men skyddet är mycket konkret. Utan företrädesrätt skulle en majoritet kunna ge ut aktier till sig själv eller till en vänligt sinnad investerare till ett lågt pris. På så sätt flyttas värde från minoriteten utan att någon rör en krona i kassan.
Hur det ser ut i praktiken beror på bolagsordningen. Har bolaget flera aktieslag kan det finnas ett förbehåll om att ägare av samma slag går före ägare av andra slag. Ibland kallas det primär och subsidiär företrädesrätt. Aktier som ingen tecknar med företräde kan sedan gå till dem som har anmält intresse utöver sin andel, och först därefter till utomstående. Den kön ställdes ofta upp när bolaget bildades, av personer som då inte tänkte på en kväll som den i Västerås.
Det som ofta glöms bort är att rätten bara är värd något för den som har råd att använda den. Grundaren vid köksbordet kan ha företräde till hela sin andel men inga pengar att betala med. Då späds hon ut ändå, bara långsammare och med gott samvete hos de andra.
Två tredjedelar och ett protokoll
Så tillbaka till affärsängeln. Ska hon få en egen post, en riktad emission, måste bolaget avvika från företrädesrätten. Det kräver att bolagsstämman fattar beslutet med minst två tredjedelar av både de avgivna rösterna och de aktier som är företrädda på stämman, och skälen till avvikelsen ska redovisas. I publika bolag gäller dessutom skärpta krav när emissionen riktas till styrelseledamöter eller anställda. Bolagsverket beskriver grundreglerna och vad som ska skickas in för registrering.
Majoriteten är ändå bara en del av saken. Det som går att ifrågasätta i efterhand är skälen och priset. Om kursen ligger i nivå med vad en utomstående skulle betala, och bolaget behöver just den här investerarens kunnande eller kontakter, är det svårt att kalla avvikelsen orättvis. Om priset är lågt och mottagaren är en bekant till majoritetsägarna ser det annorlunda ut.
Var gränsen går är inte alltid tydligt. Två rådgivare kan titta på samma emission och landa olika. Den ena tycker att rabatten är rimlig för ett bolag med tre månaders likviditet kvar. Den andra tycker att minoriteten borde ha fått samma villkor. Ofta finns en mellanväg, nämligen en företrädesemission som löper parallellt med den riktade, så att alla som vill kan följa med på samma pris.
Mellanvägen har en baksida: två emissioner samtidigt betyder två köer att hålla reda på, och det är i det praktiska arbetet mycket går snett. Teckningslistor skickas runt som e-post, någon svarar sent och ingen vet riktigt hur många aktier som blev över till nästa led i kön. Tjänster som invono.se och andra verktyg för digital hantering av nyemissioner i svenska aktiebolag utgår från att företrädesordningen ska följa med hela vägen, från förslaget till den uppdaterade aktieboken. Då går det i efterhand att se vem som erbjöds vad och när.
Det avgör inte vad som är rättvist. Men det gör att diskussionen kan handla om villkoren i stället för om vem som missade ett mejl.
Vid köksbordet i Västerås blev det ingen omröstning den kvällen. De bestämde sig för att be affärsängeln om ett pris som även de befintliga ägarna kunde teckna till. Om den tredje grundaren har råd att följa med vet ingen ännu. Hennes fråga fick ett svar den kvällen. Hennes problem fick det inte.











